Aspliden 117

Nej, jag vet inte riktigt hur jag känner för min blogg längre, det känns återigen mest som en tillbakablick mest för mig själv, tråkigt att lägga ner den men den är också tråkig att hålla igång och läsa både för mig själv och andra när det blir så långt mellan uppdateringarna. Sen är det ju som vanligt, "bara" hästar och barn i den och på ett vis blir det lite "same old same old" när jag sak sammanfatta längre uppehåll.

Facebook har jag nästan gett upp (känns som jag bara är där för gruppernas skull) och Instagram är ju stället där det händer, tyvärr känner jag nu att jag inte kan göra riktigt det jag vill där heller sedan min s6 åkte i golvet och jag har fått låna en s5:a men mycket sämre kamera... inte roligt att göra bilduppdateringar när man hunnit bli bortskämd med bra mobilkameror.

 

så.... vad har hänt sedan sist..jo!

Jul, firades hemma i Aspliden och det blev en supermysig afton med närmaste familjen, god mat och en härlig tomte! som det ska vara! Jag fick plattång(2!) och en ny ridhjälm från casco, stigbyglar och sporrar från makebe, pengar till glasögon och lite annat smått och gott. Barnen fick massor som vanligt och verkade också väldigt nöjda med sin jul. Jullovet spenderade mestadels hemma vid och det var milt och skönt väder nästan hela lovet, skidor, shettis och en hel del sovmorgnar gjorde att vi fick känna oss riktigt utvilade.

Nyårshelgen åkte vi till Boden och fick även där massa god mat och sällskap, för ovanlighetens skull stannade vi bara 3 dagar eftersom A jobbar/praktiserar 7/7 skift och skulle börja jobba tisdagen efter nyår.

Precis när jullovet var slut (8/1) åkte jag och Livia till Umeå för att operera hennes halsmandlar och polyper, tre dagar där jag planerat in IKEA-besök, nya glasögon operation och så klart hinna vara lite social, resultatet av de dagarna blev nu när jag tänker tillbaka på det väldigt bra, Livias operation var lyckad och problemfri och hon var en hjälte både före och efter operationen, även om det värsta som finns är att vara med och tvångssöva sina barn...

Sedan att IKEA hade slut lite grejer jag skulle ha och att jag fick boka om optikertiden är väl petitesser men då kontrollfreaket i mig lite upprörd. Det sämsta från de dagarna var som jag nämnde tidigare att min telefon sen Astrid föddes, dog en plötslig död när den träffade hotellreceptionens betonggolv. Många bilder, den fina och bra kameran och allt annat viktigt som man inhyser i den lilla manicken saknar jag väldigt.

Januari kom och gick och med det även vardag, A firade sin 36 (!!)-årsdag den 31 januari och vi hade ett litet kalas en tisdagkväll. Flickorna har *pepparpeppar* varit förhållandevis friska och även om de var hemma några dagar från dagis med lite feber så har vi än så länge klarat oss från mig stora skräck magsjukan som just nu härjar i samhället. Livia är numera tyst när hon sover eftersom hon inte snarkar längre och även om det innebär att jag i princip lägga handen på hennes mage för att kontrollera om hon andas när hon sover så är det skönt för oss alla att slippa snarkningarna. Astrid har haft en utmanande period med sin mamma då vi bråkat i stort sett varje morgon, oavsett om det är av eller på med kläder, in eller ut ur bilen eller hämta eller lämna på dagis... jag hoppas och tror att det ska vara en övergående fas och mellan "tantrumen" så är hon ju bara så underbar som Astrid kan vara.

Idag har båda flickorna utvecklingssamtal på dagis och jag längtar efter att få vara dit som stolt förälder för jag är ganska övertygad om mina egna barns amazingness!

 

Horselife då, jo har varit duktig och åkt till ridhuset 1 gång/vecka och håller igång bra även hemmavid. Den kalla vårvintern är ju alltid S sämsta period då han blir ful i pälsen, håller dåligt hull trots fri tillgång och mina ridmöjligheter är begränsade. Har köpt en laddning foder (mash, fibre och microvital) från St.Hippolyt efter rekommendationer och hoppas det ska ha lite effekt. Har ju gett av mashen tidigare och den älskar han!

Lottaträning v.3 men då hade jag inte möjlighet att åka eftersom barnen var sjuka och A jobbade, den träningen som är v.8 så fyller min morfar 90 år så jag vet inte om jag kommer att ha möjlighet attt åka på den heller...tyvärr. Planerar väl lite smått för någon tävling ändå snart här framöver i vår men inget spikat ännu.

Vi fick ju in ytterligare en häst i stallet. En C-ponny som heter Chic och är en 6-årig irländsk import som ägs av en tonårstjej från grannbyn, ihopsläppet gick bra även om jag tyckte "kungen" S var lite väl hård med den lilla, nåväl bara skador på materiella ting som täcke så alla hästar höll vilket är skönt!Sigge har fått en egen box i stallgången så lite kortare stallgång och lite logistiska tricks för att lösa men överlag funkar det bra!

En vecka hade vi blidväder och i och med det isgata överallt, det föll sig så att vi började träna på spansk skritt för att helt enkelt aktivera om inte annat några hjärnceller, S måste ha tyckt det var roligt för nu några veckor senare så "kan han" det! Jag inser faran med att träna in något som inte är helt befäst och även nackdelarna när signaler misstolkas, jag vill inte ha en häst som kör igenom hela tricksregistret för att komma undan arbete eller som, gud förbjude, skulle börja stegra utan förvarning. Hur som helst är han väldigt lättlärd och bevisar ännu en gång att han verkligen vill göra rätt och provar allt för att behaga mig.